Har haft en ganska tråkig lördag. Har fortfarande rejält ont och dessutom har det varit kanonfint väder...... så länge man bara tittar på det genom fönstret, när man kommit ut har man hållit på att kvävas av isvindarna.

Lämnade sonapågen hos en kompis och eftersom kompisen bor granne med pulkabacken så passade dotra och jag på att åka en halvtimme tills vi var stela av köld och gick hem och spelade spel. Sen försvann hon oxå iväg till en kompis och då blev det riktigt pisstråkigt. Gick bara omkring och kände mig uttråkad och rastlös. Hatar att må så dåligt att jag inte orkar göra nånting. Jag är en sån som vill ha nått för mig hela tiden, helst mer än en sak samtidigt.

Fastandet går fortsatt bra. Det är lite ovant bara att känna hunger. Vet inte hur det är med er andra, ni kanske aldrig äter förrän ni är hungriga men jag har insett att 99 gånger av hundra äter jag för att jag är sugen eller för att klockan är en viss tid, inte för att jag är hungrig. Jag tror det kan vara nyttigt att lära sig känna igen kroppens riktiga signaler. Hur känns hunger, hur känns törst??

Jag tror att det är lätt hänt att man äter för att man brukar äta, dricker för att det är gott och går och lägger sig antingen för tidigt för att man borde sova då eller alldeles för sent när kroppen för länge sedan ropat "dags att sova". Skulle vara intressant att under en vecka eller två vistas utan några krav någonstans och ha mat som bara var att ta fram precis när man blev hungrig och se när, var, hur man skulle äta, dricka, sova om man till 100% lyssnade till sin kropp.

Jag måste även erkänna att jag ser inte alls fram emot Melodifestivalen lika mycket nu när jag inte vill äta nått godis. Att äta något gott (ofta=sött) är en stor del av glädjen med att sitta och mysa vid TV:n.

Har i alla fall ätit världens godaste vegetariska pizza ikväll. Jag lassade på en massa paprika och röd chili och så en riktgt stark ost ovanpå det och det blev såååååå gott!!!! Tänkte inte ens på att jag inte hade någon skinka för jag märkte det inte medan jag åt.

Nu ska jag skriva undan lite annat småjox innan det är dags att landa i TV-fåtöljen.
Ha en underbar lördag!!

/Annelie

"Jag kom på mig själv med att undra för ett ögonblick
Om du var på väg hit, eller härifrån
Det tysta ekot är av ett slag för sig
Det kommer ensamt, om det är nåt att ha
Vad du än gör ta inga råd från mig
Jag vet, de fungerar inge bra

Jag får liksom ingen ordning på mitt liv
Det kan va så förfärligt, det kan va så bra
Om nätterna har jag förskingrat så mycket förstånd
Det kanske var pundigt, det kanske var bra

Jag hörde din röst på en ödslig kyrkogård
Jag måste ha träffat, din frekvens
Diskanten var svagare, diktionen mindre hård
Det var som att tonen, var en väns
Det är lätt att se hur sjuk man en gång var
När såren läker, och regnet känns"