Med mycket möten och stort besvär....

... som dotra sjöng förra julen när hon sjöng hej tomtegubbar :0).

Fast det har varit mer möten än stora besvär faktiskt. Men när jag har möten och åtaganden så kräver det en hel del planering. Jag kan inte slå på stora trumman och tro att jag kan köra järnet hela dan för att sedan sitta i ett tretimmars möte på kvällen utan jag måste ta det lugnt hela dan för att vara säker på att orka med (och ibland går det inte ändå).

I tisdags mailade jag en gång till för att trycka på lite på den plats jag helst vill arbetspröva på. Är så osäker på hur mycket jag ska skriva ut här om exakt vad det är, skulle gärna vilja ha ett besked först. I alla fall så fick jag ett nytt positivt svar så hoppet lever och vi ska höras via telefon och jag tänker göra allt för att få komma dit.

Till skillnad från FK/AF jobbar jag hela tiden mot att hitta en plats där det finns odds att kunna bli kvar. För hitta nånstans att vara en månad eller två det kan jag göra hur lätt som helst, men vad ger det på sikt?? Inte ett skit!! Utan jag tänker jobba mer långsiktigt. Och med det jag har på gång nu ser jag det väldigt långsiktigt och har även planer på viss utbildning. Och genom att lägga slutmålet så långt bort kan jag fortsätta känna en hoppfullhet och tro att det kan lyckas.

Tisdag kväll var det först s-grupp och sedan kyrkofullmäktige. Mycket intressant då vi fick info både om kyrkvärdsutbildning och om kyrkans internationella arbete. Dessutom inleddes fullmäktige med att prästen läste en bibeltext vilket jag tyckte var en mysig inledning. Jag anmälde även mitt intresse för att bli kyrkvärd, något som jag funderat över en längre tid och som även kan komma till pass för mina framtida planer. Och kyrkan ger väldigt mycket av frid och lugn till mig.

I gengäld har jag sagt av mig en del uppgifter som jag haft i hundklubben. När man har begränsad ork måste man prioritera och jag känner att politiken och kyrkan (inräknat kören) ligger mig varmare om hjärtat. Jag älskar mina hundar och vill inte alls leva utan hund men just jobbet kring föreningen känns inte riktigt som min grej. Jag kan inte uppbåda den energi och motivation som behövs för att engagera mig i utställningar eller om ifall det ena eller det andra sköts som det ska när det finns så många andra stora viktiga frågor i världen. Jag skiter väl i vad utställningsreglementet säger när det finns folk som svälter ihjäl...

Onsdag blev en halv vilodag. Var iväg till sjukgymnasten och fick massage och tens-behandling, men i övrigt låg jag mest och vilade för att orka med Barn och utbildningsnämnden. Jag skulle bara vara där och titta och lära men det var så många borta så jag fick gå in och tjänstgöra. Många intressanta diskussioner och frågor togs upp och jag tror att jag kommer att lära mig mycket av att vara med där.

Var dess värre helt slut när jag kom hem och när jag lyckats får middag på bordet så var orken helt väck och allting gjorde bara ont. Åkte mot bättre vetande på kören eftersom vi skulle få besök av en annan kör och jag så gärna ville vara med på det, men det blev ganska misslyckat.
Jag fick inte alls fram den vanliga energin och jag kunde inte klappa händer för jag fick inte upp armarna ovanför midjan och när vi skulle röra oss i sidled höll jag på att ramla omkull. Och ont gjorde det hela tiden och jag hade jättesvårt att koncentrera mig. Så helt plötsligt kändes det inte kul med en hel kör till utan det kändes bara påträngande och jobbigt.

Så jag åkte hem i förtid. Det gick bara inte längre. När jag kom hem hade jag svårt att relatera till att jag verkligen varit där. Det kändes overkligt, som en luddig dröm eller ett sedan länge bortglömt minne som flimrade fram. Dråsade i säng men kunde inte somna pga värken.

Därför fick dagen idag bli ännu lugnare. Jag har bara vilat och gått omkring här hemma och känt mig rastlös och uttråkad utan att kunna ta mig för nånting vettigt som jag skulle orkat med. Var länge osäkert om jag skulle komma iväg på kvällens repskap men det gjorde jag och det gick hyffsat att sitta där. Fullmäktigesalen har riktigt bra stolar och så hade jag preppat mig med mediciner.

Mycket intressant information och intessanta diskussioner precis som det ska vara i politiken tycker jag.

Men nu blir det bara lugnt resten av veckan. Ska ha en riktigt slö helg har jag tänkt mig, med hundpromenader och trevligt socialt umgänge. Till veckan börjar den medicinska yogan som jag ser fram emot att prova på. Har alltid velat prova yoga och nu när det finns en grupp som speciellt vänder sig till folk med smärta och medicinska hinder så måste jag ju bara prova!! Det är ju så svårt att hitta nån träning som fungerar för mig utan att jag blir sämre.

Nu är det sovdags!! Hoppas att ni oxå haft det bra under veckan och att ni kunnat må bra även om ni haft några besvär av nån anledning.

/Annelie

"Vilket underbart liv jag har haft. Jag önskar bara att jag hade insett det tidigare"